Hittills i December har vi i Stockholm 0,4h soltimmar alltså mindre än en halvtimme på 11 dagar.

Karlskrona har hittills fått mest soltimmar i hela Sverige 11h har de fått där.

November gav Stockholm 27 timmar av soltimmar.

Jag förstår att mina kollegor och vänner pratar mycket om att ta ledigt så de kan åka till ett land med sol i några dagar.

”Det är som en skräckfilm där solen aldrig går upp” fick jag höra idag.

Vi behöver sol, det är kanske inte värmen vi jagar utan mer solsken som gör oss piggare,gladare & ger oss ny energi.

Funderar du på att ta en kortsemester till solen?

Varför misshandlad man ett djur?

Jag såg inslaget på Tv4 nyheterna.

Fruktansvärt hur man kan behandla djur.

https://www.tv4play.se/klipp/b1e30fec5a81dd55c3ac/video-arla-stoppar-leveranser-fran-gard-dar-kor-misshandlas

Länsstyrelsen som är en statlig myndighet har låtit djurägaren fortsätta ha djur trots att de vet att djuren behandlas illa. 

Hur är det möjligt?

Jag kan inte släppa det här med AI-videor som dyker upp i flödet på mina sociala medier.
Jag uppskattar att 90% av alla reels och videoklipp som kommer upp i mitt flöde är AI-genererade. När jag läste kommentarerna handlade de nästan helt och hållet om klippet var äkta eller om det var AI. Detta trots att det kunde vara om en haj som hoppade upp i en båt för att försöka äta en hund ombord eller folk som går på en gågata och helt plötsligt faller ner i ett hål.
Det kan vara ganska oskyldiga videos kan man tycka, men det finns även AI videos som visar Ukraina som spränger en bro med 60 ryska stridsvagnar eller spränger hundratals Ryska fartyg vid ett och samma tillfälle.
Vad händer om de falska klippen är gjorda för att påverka folks uppfattning politiskt?
Klippen som visar Ukrainas framgångsrika attacker kanske är skapade för att påverka folks uppfattning till att det går bra för Ukraina så de behöver inte stöd från andra länder?
AI-klippen på politiker som vältrar sig i lyx kanske är skapade för att påverka oss politiskt i en viss riktning.
Det finns mycket AI-genererat material som är skapat enbart för att skapa hat mot vissa religioner, folkgrupper, könstillhörigheter mm.
Ibland kan det vara svårt att veta vad som är äkta om man bara tittar på klippen.
Har inte ägarna av sociala medier ett ansvar för vad som läggs upp på deras plattformar?
De är ju ansvarig utgivare som har ett ansvar enligt Svensk lag.
Jag tycker att länder och EU måste börja ställa krav på ägarna av sociala medier att AI-genererat material måste märkas upp tydligt.
Många vet inte hur man gör fakta kontroll och tillbringar man mycket tid på sociala medier kan det vara svårt få en korrekt bild av vad som är sant eller inte.

6 december
Det var bättre förr.
Jag trodde aldrig att jag skulle skriva eller uttala dessa ord.
Men det känns som det är så nu.
För inte alltför många år sedan var Sverige ett land som lovordades av politiker från andra länder.
Rösterna utmålade Sverige som ett säkert land där vanliga människor kände sig trygga, ett land där man stängde fängelser för att de inte behövdes.
Ett land som hade Världens bästa sjukvård.
Ett land där alla respekterades oavsett varifrån de kom.
Ett land folk respekterades oavsett vilken tro de hade.
Nu kommer nya röster från nya politiker i samma länder, men nu är det inte så positiva ord längre.
Fängelserna är nu överfulla och det byggs nya i rasande fart.
Skjutningar & sprängningar ligger bland de högsta av alla världens länder.
Sverige har blivit ett undantag i Europa med både höga nivåer av dödligt skjutvapenvåld och ett unikt problem med sprängningar. Medan skjutningarna nu minskar, har sprängningarna ökat och blivit ett nytt kännetecken för gängvåldet. Det gör att Sverige ofta lyfts fram som ett av de mest utsatta länderna i Europa när det gäller den här typen av kriminalitet.
Barn begår grövre brott än vad vuxna gör.
Klyftorna mellan rika och fattiga ökar år efter år.
Fler och fler behöver mer än ett arbete för att klara av att försörja familjen.
Segregationen ökar mer och mer år för år.
Sjukvården har havererat. Tiden att få sitta och vänta på akutsjukvård har dubblerats under de senaste 10 åren.
Folk dör i väntan på sjukvård i mycket större utsträckning idag är för 15 år sedan.
Nazister tågar på gatorna igen med slagord som ”Sverige åt Svenskarna” & ”Bevara Sverige Svenskt” något som vi inte sett sedan 80-talet.
Människor bränner religiösa skrifter enbart i syfte att piska upp stämningen och hatet mot de som har en annan tro.
Varför har det blivit så här?
Varför har vi förlorat respekten för varandra?
Hur gick vi från att se att alla behövs och att alla kan bidra till ett bättre samhälle till att bli individualister där vi enbart fokuserar på vårt eget bästa istället för på samhällets bästa?
Politikernas löner & bankdirektörernas bonusar rusar i höjden utan någon som helst tanke på något annat än att de ska bli rikare och rikare på någon annans bekostnad.
Kommer vi i framtiden benämnas som den själviska generationen?
Jag tror vi kan byta riktning, men jag vet inte om det kommer ske.

6 december kl. 18:02
·
Världens mest korrupta opolitiska organisation ger en president ett fredspris, samtidigt som presidenten blir deras hyresvärd & presidentens dotter får ett toppjobb i den korrupta organisationen.
Korruptionen har nått nya nivåer när man inte ens försöker att dölja den.

6 november
Sverige står inför en avgörande fråga: vår framtida elförsörjning. Vi har idag svårt att producera tillräckligt med el för våra egna behov och tvingas tidvis importera från utlandet. Det gör oss sårbara – inte bara ekonomiskt, utan också säkerhetspolitiskt. Vad händer om importen stryps vid en internationell kris eller ett storkrig? Då riskerar industrin, infrastrukturen och vardagen för svenska hushåll att stanna.
Regeringen har valt att satsa på nya kärnkraftverk. Kärnkraften kan ge stabil produktion, men lämnar efter sig ett avfall som är dyrt och farligt att hantera i hundratusentals år. Samtidigt har vi i Sverige unika förutsättningar för förnybar energi: vattenkraft i norr, vind längs kusterna, solenergi i söder och bioenergi i våra skogar. Om vi ser landet som en helhet kan vi komplettera varandra och bygga ett robust system som står starkt även i kris.
Visst finns det fördelar med regional självförsörjning – mindre beroende, minskade överföringsförluster, lokala jobb och ökad robusthet. Men det finns också tydliga nackdelar: höga kostnader, geografiska begränsningar och risk för ineffektivitet. Sverige har alltid dragit nytta av att vissa regioner producerar mer än de förbrukar, medan andra konsumerar mer. Att bryta detta mönster kan försvaga hela systemet.
Den stora frågan är: finns det en universallösning? Nej, inte idag. Fusion kan bli framtidens energikälla, men den ligger långt bort. Därför måste vi agera här och nu.
Jag menar att vägen framåt är en kombination: storskalig produktion för nationell styrka och småskalig produktion för lokal robusthet. Vi behöver fler solceller på villor och hyreshus, fler lokala initiativ som gör hushåll självförsörjande och som kan leverera överskottsel till nätet. Vi behöver politiska beslut som gör detta möjligt: ta bort nätavgiften för småskalig produktion, ge generösa bidrag till solcellsanläggningar och ställ krav på att alla nya byggnader förses med solceller.
Sveriges framtida energisystem måste byggas på samarbete – mellan regioner, mellan partier och mellan människor. Om vi kombinerar våra styrkor kan vi skapa ett elnät som är både hållbart och tryggt. Det kräver mod, långsiktighet och en gemensam vision. Men vinsten är enorm: ett Sverige som står starkt, även när världen runt oss skakar.

26 september
·
Dina personuppgifter finns på ”Darknet” kan man läsa allt oftare i massmedia.
Först måste vi förstå vad ”Darknet” egentligen är.
Darknet är en del av internet som inte är tillgänglig via vanliga webbläsare eller sökmotorer och kännetecknas av att användarnas identitet och plats är anonymiserade genom kryptering[1][3][4].
Vad är Darknet?

• Darknet är ett krypterat och anonymiserat nätverk inom internet där IP-adresser och användaraktiviteter är dolda, vilket gör det svårt att spåra vem som använder nätverket[1][4].
• För att komma åt Darknet behövs speciell programvara som Tor, I2P eller Relakks, vilka skyddar användarens identitet genom flera lager av kryptering och omdirigering av trafiken[1][4].
• Det är inte möjligt att snubbla in på Darknet av misstag; tillgång kräver ett aktivt val och teknisk kunskap[1].
  Vad används Darknet till?
• Darknet används ofta för olagliga aktiviteter som droghandel, vapenförsäljning, handel med stulna personuppgifter och illegal spridning av material[1][5][6].
• Men det används också legitimt, till exempel av journalister, människorättsaktivister och visselblåsare som behöver anonym kommunikation för sin säkerhet[1][5][6].
• Där finns forum för anonymt utbyte av information och opinionsbildning, speciellt i länder med censurerat internet[1][5].
  Skillnad till annan del av nätet
• Darknet är en del av deep web, som består av internetresurser inte indexerade av sökmotorer, men till skillnad från deep web är Darknet aktivt anonymiserat och kräver speciell programvara för åtkomst[1][3].
• Darknet har ofta adresser med suffixet .onion som inte är åtkomliga via vanliga webbläsare[1][4].
  Sammanfattningsvis är Darknet en dold och anonymiserad del av internet som möjliggör både olagliga aktiviteter och skyddad kommunikation beroende på användarens syfte[1][3][5][6].
  Citat:
  [1] Darknet https://sv.wikipedia.org/wiki/Darknet
  [2] Darknet https://en.wikipedia.org/wiki/Darknet
  [3] Vad är darknet? – Google Sök Hjälp https://support.google.com/websearch/answer/15087328?hl=sv
  [4] Vad är the deep web och darknet? https://www.bredband2.com/…/vad-aer-the-deep-web-och…/
  [5] Vad är dark web? https://www.f-secure.com/se-sv/articles/dark-web
  [6] Vad är Darknet? | Ordlista https://internetkunskap.se/artiklar/ordlista/darknet/
  [7] Ny forskning: Så liten del av darknet är fylld av kriminalitet https://www.svt.se/…/ny-forskning-sa-stor-del-av…
  [8] Vad är Darknet – ett hemligt internet? https://internetstiftelsen.se/…/vad-ar-darknet-ett…/
  [9] Vad är darknet? https://www.youtube.com/watch?v=BNhZQi0Ph8U
  Hur påverkar läckta personuppgifter samhället?
  Läckta personuppgifter har betydande konsekvenser för samhället och påverkar både individer och samhällsfunktioner negativt[1][2][3].
  Individens risker och upplevelser
  Personer vars uppgifter läcker utsätts ofta för ökad oro och stress. De riskerar bedrägeriförsök, identitetskapning och riktade nätfiskeattacker, särskilt om kontaktuppgifter och arbetsplatsinformation har kommit ut[1][6]. Personer med skyddad identitet drabbas särskilt hårt och kan tvingas flytta eller förändra sin livsstil om deras bostadsort avslöjas, vilket kan ha direkta konsekvenser för deras trygghet och säkerhet[5][9].
  Samhällsekonomiska och organisatoriska följder
  Läckor leder ofta till omfattande utredningar och kostnader för arbetsgivare och offentliga verksamheter, som behöver informera drabbade, stärka IT-skydd och hantera rättsliga frågor kring GDPR och informationssäkerhet[1][3][6]. Förlust av förtroende är en allvarlig följd, vilket kan påverka rättsväsendet och statens förmåga att skydda hotade personer[4].
  Konsekvenser för offentlig service
  När offentlig sektor och kommuner drabbas får det stor spridning, särskilt då personal inom vård, skola och omsorg påverkas. Kompetensflykt kan uppstå om personal tappar förtroendet för arbetsgivaren. Särskilt allvarligt är det när skyddade uppgifter röjs inom dessa yrken[5][10].
  Sammanfattning av samhällspåverkan
• Förhöjd risk för brott mot enskilda individer, särskilt bedrägerier och hot[6][9].
• Psykologisk stress för de drabbade[1][3].
• Betydande kostnader och administrativ belastning för arbetsgivare och offentlig sektor[1][3].
• Försvagat förtroende för stat och samhällsskydd, vilket kan ha långsiktiga effekter[4][10].
• Särskilt utsatta är personer med skyddad identitet, vars säkerhet hotas direkt vid läckor[5][9].
  Läckta personuppgifter är därmed mer än ett individuellt problem – de utgör ett allvarligt hot mot tilliten och säkerheten i hela samhället[1][2][3][4][5][6][9][10].
  Citat:
  [1] Drabbades av dataläckan: ”Det är väldigt skrämmande” https://www.svt.se/…/drabbades-av-datalackan-det-ar…
  [2] 60 sekunder: Cyberangreppet och jätteläckan från Miljödata https://www.svt.se/…/60-sekunder-cyberangreppet-och…
  [3] Efter cyberattacken: Skyddade personuppgifter läckta https://www.mitti.se/…/efter-cyberattacken-skyddade…
  [4] Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och … https://www.riksrevisionen.se/…/statens-skydd-av-hotade…
  [5] Kommuner laddade upp skyddade personuppgifter i … https://www.svt.se/…/kommuner-laddade-upp-skyddade…
  [6] Har personuppgifter om dig läckt i it-angreppet mot … https://www.imy.se/…/har-personuppgifter-om-dig-lackt…/
  [7] Kommuner kan ha slarvat med skyddade personuppgifter https://www.dagenssamhalle.se/…/kommuner-kan-ha…/
  [8] Personuppgifter för 12 000 lärare stulna på nätet | Nyheter https://www.vilarare.se/…/12-000-larares…/
  [9] Oron: Skyddade personuppgifter läckta på darknet – Ekot https://www.sverigesradio.se/…/oron-skyddade…
  [10] Allt fler kommuner larmar om läckta personuppgifter https://www.dagenssamhalle.se/…/allt-fler-kommuner…/
  Vilka typer av bedrägerier ökar efter stora dataläckor
  Efter stora dataläckor ökar flera typer av bedrägerier, särskilt sådana som utnyttjar läckta person- och kontaktuppgifter[1][3][6].
  Vanliga bedrägerityper efter dataläckor
• Kortbedrägerier: Kriminella använder stulna kortuppgifter för att handla online eller ta ut pengar. Detta är en av de mest anmälda formerna av bedrägeri, men ofta med relativt små vinster per brott[1][3][6].
• Bedrägerier genom social manipulation: Här luras offer via telefon, e-post eller sms att lämna ut ytterligare känslig information (t.ex. BankID, lösenord). Vishing (telefonbedrägerier) och smishing (sms-bedrägerier) är vanliga varianter[3][6][7].
• Identitetsbedrägerier: Med läckta personuppgifter kan bedragare ta lån eller beställa varor i den drabbades namn[6][7][10].
• Annonsbedrägerier: Falska annonser och försäljningsbedrägerier där bedragaren använder kapade identiteter för att lura till sig pengar vid t.ex. köp och försäljning online[2][7].
• Romans- och investeringsbedrägerier: Bedragare utnyttjar läckta kontaktuppgifter för att bygga relationer eller locka till investeringar genom falska historier[5][6].
  Särskilt drabbade grupper
  Äldre personer är särskilt utsatta för telefonbedrägerier och social manipulation, medan personer i arbetsför ålder oftare drabbas av exempelvis kortbedrägerier och annonsbedrägerier[3][6][9].
  Efter stora dataläckor ökar alltså både antalet och vinsterna för dessa bedrägerityper, och det kan påverka både individens ekonomi och känsla av trygghet i samhället[3][6][7][10].
  Citat:
  [1] Hot mot privatpersoner – nätbedrägerier genererar enorma … https://www.stoldskyddsforeningen.se/hot-mot…/
  [2] Nya siffror: Bedrägerierna som växer just nu https://www.if.se/om-if/nyhetsrummet…
  [3] Bedrägerier är den brottstyp som ökar mest i Sverige https://www.riksbank.se/…/bedragerier-ar-den-brottstyp…/
  [4] Rapport: Motverkande av bedrägerier i betaltjänster https://www.fi.se/…/rapport-motverkande-av-bedragerier…
  [5] Bedrägerier mot privatpersoner https://bra.se/…/2023-09-12-bedragerier-mot-privatpersoner
  [6] Bedrägeri | Brå – Brottsförebyggande rådet https://bra.se/amnen/bedrageri
  [7] Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2023 https://polisen.se/…/brottsvinsterna-for…
  [8] Bedrägerier ett fortsatt stort problem https://www.riksbank.se/…/bedragerier-ett-fortsatt…/
  [9] Bedrägerier mot äldre ökar – vanligaste målgruppen https://www.tv4.se/…/polisen-varnar-detta-aer…
  [10] Vad är ett dataintrång? https://www.f-secure.com/…/articles/what-is-a-data-breach
  Är det bara i Sverige vi drabbas av dessa stora dataläckor?
  Är det lika vanligt med stora dataläckor i utlandet som i Sverige?
  Stora dataläckor är vanliga både i Sverige och utlandet, men länder med större befolkning och digital infrastruktur ser oftare större och fler incidenter[1][4][6].
  Sverige jämfört med utlandet.
• Sverige är enligt ny data det åttonde mest utsatta landet i Europa för cyberhot och dataintrång, med över 18 miljoner registrerade attacker med skadlig kod under andra kvartalet 2025[1][4].
• Länder som USA, Storbritannien, Australien och Israel har dock fler incidenter – till exempel hade USA 280 miljoner registrerade cyberattacker under samma period[1].
• Globalt drabbas branscher som utbildning, telekom och offentlig sektor hårdast, både i Sverige och internationellt[4].
• Sverige har den högsta digitaliseringsgraden i Europa, vilket ökar sårbarheten för dataläckor, men även andra högteknologiska länder drabbas ofta av stora läckor och cyberattacker[1][2].
  Orsaker och hotbild
• Hotbilden är internationell, med avancerade och riktade attacker och systematiska kampanjer mot kritiska samhällsfunktioner i flera länder[2][5][6].
• Fragmenterat regelverk och varierande cyberskyddsnivåer i Europa och globalt försvårar enhetlig hantering av dataläckor[4].
  Stora dataläckor är alltså ett globalt fenomen, och förekomsten är minst lika stor – ofta större – i utlandet än i Sverige, även om Sverige tillhör de mest utsatta länderna i Europa[1][2][4][6].
  Citat:
  [1] Sverige åttonde mest utsatta landet för cyberhot i Europa https://via.tt.se/…/sverige-attonde-mest-utsatta-landet…
  [2] Sverige under digital belägring – cyberhot och försvar 2025 https://www.xn--itskerhet-x2a.com/sverige-under-digital…/
  [3] Statistik, fakta och trender om dataintrång 2025 – Comprd.com https://comprd.com/sv/sakerhet/statistik/dataintrang/
  [4] Cyberattacker ökar med 32 procent i Sverige https://passioneffect.se/cyberattacker-okar-med-32…/
  [5] IT-säkerhetspodden analyserar tre stora dataläckor https://nordlo.com/foretagsinformation-i-fel-hander
  [6] 5 av de största cyberattackerna 2025 (hittills) https://insights.integrity360.com/…/5-of-the-biggest…
  [7] Finns din personliga information med i en dataläcka? https://www.f-secure.com/se-sv/identity-theft-checker
  [8] Säkerhetsincident https://www.sentor.se/category/sakerhetsincident/
  Hur kan vi stoppa dataläckor helt
  Det går inte att stoppa dataläckor helt, men de kan minimeras kraftigt med en kombination av tekniska lösningar, processer och utbildning[1][2][3][5].
  Viktiga åtgärder för att kraftigt minska risken för dataläckor
  Begränsa åtkomst:
  Inför principen om minsta privilegium så att endast de som behöver åtkomst får det, och endast till nödvändig data. Använd rollbaserad åtkomstkontroll[1][3][5].
  Dataförlustskydd (DLP):
  Använd tekniska lösningar som övervakar och förhindrar oavsiktliga eller obehöriga dataöverföringar, både data i vila och i rörelse[1][5].
  Kryptering:
  Kryptera känslig data så att den är skyddad även om den skulle läcka ut[3][4].
  Utbildning och medvetande:
  Utbilda anställda kontinuerligt i cybersäkerhet för att de ska känna igen nätfiske, social ingenjörskonst och andra attacker[1][3][5].
  Starka lösenord och autentisering:
  Använd starka lösenord, lösenordshanterare och flerfaktorsautentisering för att skydda åtkomst till system och data[3][4].
  Regelbunden säkerhetsgranskning:
  Utvärdera och uppdatera säkerhetspolicys, övervaka nätverk och utför sårbarhetsbedömningar löpande[1][3][5].
  Begränsa risker från tredjepartsleverantörer:
  Kontrollera deras säkerhet och ha tydliga krav för att förhindra att de äventyrar datasäkerheten[1][3].
  Incidenthantering:
  Ha planer och team för snabb åtgärd vid misstänkta intrång för att kunna begränsa skadan snabbt[5][7].
  Slutsats
  Att helt stoppa dataläckor är svårt på grund av teknologins komplexitet och mänskliga faktorer, men genom att implementera dessa åtgärder kan organisationer kraftigt reducera risken för att läcka känslig information och därmed skydda både sig själva och individer i samhället[1][2][3][5].
  Citat:
  [1] Vad är Dataläckageförebyggande? https://www.spyhunter.com/…/vad-ar-data-lacka…/
  [2] Vad är dataläckage? Hur kan det förebyggas https://blog.scalefusion.com/…/vad-%C3%A4r-datal%C3…/
  [3] Vad är dataläckage? https://www.kaspersky.se/resourc…/definitions/data-leakage
  [4] Vad de senaste dataintrången berättar för oss om kryptering https://axcrypt.net/…/what-recent-data-breaches-tell…/
  [5] Vad är ett dataintrång? | Microsoft Security https://www.microsoft.com/…/secur…/what-is-a-data-breach
  [6] 5 tips för att förhindra dataläckor https://www.smartlockr.io/sv/blogg/tips-forhindra-datalackor
  [7] De viktigaste stegen för en effektiv hantering av dataintrång https://www.metacompliance.com/…/the-key-steps-to…/
  [8] Säkerhetsskydd mot cyberattacker: Så skyddar du din … https://www.recway.se/…/sakerhetsskydd-mot…
  [9] Miljödatas dataläcka avslöjar säkerhets https://www.excedo.se/…/miljoedatas-datalaecka…

23 juli
·
Falska AI-videor – ett hot mot sanningen i samhället.
I takt med att artificiell intelligens utvecklas blir det allt enklare att skapa falska videor som ser helt verkliga ut. Dessa så kallade ”deepfakes” gör det möjligt att manipulera bilder och ljud på ett sätt som lurar våra sinnen. Det kan till exempel handla om en video där en känd politiker verkar säga något kontroversiellt – trots att personen i själva verket aldrig sagt det. Detta skapar stora problem för hur vi förstår och litar på information i dagens samhälle.
En av de största farorna med falska AI-videor är att de kan sprida desinformation i stor skala. I sociala medier kan en sådan video snabbt delas vidare och nå miljontals människor innan den hinner faktagranskas. Det kan påverka val, skapa panik, eller skada enskilda människors rykte. När gränsen mellan verklighet och manipulation suddas ut, förlorar vi något grundläggande: vår gemensamma uppfattning om vad som är sant.
Dessutom riskerar falska videor att urholka tilliten till äkta bevis. Om någon verkligen begår ett brott och det fångas på film, kan personen hävda att det bara är en AI-manipulation. På så vis kan tekniken även missbrukas för att undvika ansvar. Vi hamnar i en situation där det inte längre räcker att ”se det med egna ögon” för att tro på något.
För att möta dessa utmaningar krävs nya lösningar – både tekniska och juridiska. Vi måste lära oss att kritiskt granska digitalt innehåll och utveckla verktyg som kan avslöja manipulationer. Samtidigt behöver lagar och regler anpassas för att skydda samhället mot skadorna som AI-manipulerat material kan orsaka.
I en tid där det blir allt svårare att skilja på verklighet och illusion är kampen för sanningen viktigare än någonsin.
HUR? Hur ska vi egentligen lösa problemet med falska AI-videos?
Diskussionerna & förslagen är inte lätta att sammanfatta. Men det ser ut ungefär så här.

1. Tekniska lösningar
   Verktyg för att avslöja manipulation: Forskare och företag utvecklar AI-verktyg som kan känna igen om en video har blivit redigerad eller skapad med AI. Dessa verktyg analyserar exempelvis ansiktsrörelser, ljusreflektioner och ljud för att hitta tecken på att något inte stämmer.
   Digitala vattenstämplar: Genom att lägga in osynliga märken i originalvideor (t.ex. metadata eller digitala signaturer) kan man visa att en video är äkta och inte har ändrats.
   Autentiseringssystem: Framtidens kameror och mobiltelefoner kan få inbyggda funktioner som registrerar när och hur en video spelats in – som ett slags ”digitalt fingeravtryck”.
2. Utbildning och mediekunskap
   Kritisk tänkande i skolan: Genom att lära barn och unga att ifrågasätta vad de ser på nätet, och förstå hur AI och digital manipulation fungerar, blir de bättre rustade att upptäcka falsk information.
   Fakta- och källkritik för alla: Även vuxna behöver utbildning i hur man granskar källor, kontrollerar äkthet och förstår AI-teknikens möjligheter och risker.
3. Lagar och regler
   Tydlig märkning av AI-innehåll: Det kan bli lag på att videor som skapats eller manipulerats med AI måste märkas tydligt – till exempel med en text som säger att innehållet inte är verkligt.
   Ansvar för spridning: Plattformar som YouTube, TikTok och Facebook kan få större ansvar att stoppa eller flagga falska videor som sprids snabbt.
   Förbud mot skadlig användning: Det kan införas lagar som förbjuder att använda AI-videor för att luras, hota eller förstöra någons rykte.
4. Samarbete mellan länder och aktörer
   Eftersom AI-videor kan spridas över hela världen på sekunder krävs internationellt samarbete. Länder, tech-företag och forskare behöver jobba tillsammans för att skapa globala standarder och riktlinjer.
   Jag håller inte riktigt med. Det kommer alltid finnas människor som inte har tid, ork eller intresse att faktakolla allt de läser eller ser online.
   Jag tror mer på att vi ska hålla de som låter folk posta falska A-I videos, bilder & texter ansvariga
   Ungefär så här.
5. Böter och ekonomiska sanktioner
   Stater kan införa lagar som kräver att plattformar aktivt arbetar mot falskt AI-innehåll, och om de inte följer reglerna kan de:
   få höga böter för varje allvarlig överträdelse,
   bli skyldiga att betala skadestånd om personer eller samhällen skadas av innehållet.
   Exempel: Om en deepfake-video på en politiker orsakar stora konsekvenser under ett val, och plattformen inte försökt stoppa det, kan de hållas ekonomiskt ansvariga.
6. Begränsningar eller avstängning
   Myndigheter kan ge plattformar:
   tidsbegränsade blockeringar, särskilt i det land där lagen brutits,
   förbud att lansera nya tjänster tills de visar att de kan hantera problemet.
7. Reglerad tillsyn
   Införande av ett statligt eller oberoende tillsynsorgan som:
   övervakar hur väl plattformarna bekämpar falskt innehåll,
   genomför regelbundna kontroller och kräver öppen rapportering.
   Plattformar som inte följer dessa krav kan få varningar eller förlora tillstånd att verka i vissa länder.
8. Krav på transparens och märkning
   Plattformar kan tvingas att:
   automatiskt märka AI-genererat innehåll,
   ha tydliga varningssystem för användare,
   snabbt ta bort innehåll som flaggats som falskt eller skadligt.
   Misslyckas de med detta, kan de bli föremål för rättsliga åtgärder.
9. Delat ansvar med användarna
   Lagar kan kräva att plattformar:
   registrerar vem som skapat en video,
   lagrar bevis om någon skapat eller spridit farligt deepfake-material,
   så att både skapare och plattform kan hållas ansvariga i domstol.
   Framför allt tror jag att ALLA AI-bilder, videos & texter måste märkas tydligt där det framgår att det hela är publicerat med AI.
   HUR skulle man kunna göra detta?
   1:Digital vattenstämpel
   AI-system kan automatiskt lägga in en osynlig digital märkning (även kallad ”watermark”) i allt de skapar. Det kan vara:
   en kod inbäddad i bildens eller videons data,
   mönster i ljud eller pixelstruktur som inte märks av människor men kan upptäckas av särskilda verktyg.
   Exempel: OpenAI, Google och andra AI-företag arbetar redan med sådana vattenstämplar för att kunna spåra vilket innehåll som är AI-genererat.
   2: Tydlig synlig märkning
   Plattformar som till exempel YouTube, Instagram och TikTok kan införa krav på att AI-skapare måste märka sitt innehåll – med en tydlig text som:
   ⚠️ ”Detta innehåll är skapat med hjälp av artificiell intelligens.”
   Detta kan gälla både bilder, texter och videor.
10. Metadata – info ”bakom” innehållet
    När AI skapar något kan det automatiskt lägga till metadata – alltså information i filen som berättar t.ex.:
    vilket AI-verktyg som användes,
    när och var innehållet skapades,
    om det är redigerat eller äkta.
    Plattformar och myndigheter kan kräva att denna metadata bevaras och visas.
    4: AI som känner igen AI
    Det går också att bygga AI-verktyg som själva kan upptäcka AI-genererat innehåll – även om det inte är märkt. Dessa verktyg tränas på att hitta subtila skillnader i stil, språk eller bildkvalitet som människor inte ser.
11. Internationella regler och standarder
    För att märkningssystemen ska fungera globalt behövs:
    lagar som kräver märkning i alla länder,
    samarbete mellan AI-företag som går med på gemensamma regler,
    organisationer som granskar och följer upp att reglerna följs.
    Utmaningar
    Vissa kan försöka ta bort märkningen för att lura folk.
    Alla AI-system följer inte regler – särskilt om de är öppna eller används av kriminella.
    Det kräver samarbete mellan teknik, lagstiftning och utbildning.
    Jag tror jag att AI-producerat material är ett av dom största hoten mot demokratin över hela världen.
    Valresultat kommer garanterat påverkas av falska A-I videos inom snar framtid.

7 juli

Senaste året har de skrivits en hel del om affärsdöden bland de små affärsidkarna, om hur de stora affärskedjorna får större och större makt över all handel där de kan styra över matpriserna precis som de vill.
Finns det något som vi kan göra för att gynna de små affärsidkarna?
I flera länder får inte stora butiker ha öppet på Söndagar.
Är det en modell som skulle kunna fungera i Sverige?
I debatten om butikernas öppettider är frågan om söndagsstängt för stora affärer en återkommande punkt. Trots en trend mot allt längre öppettider finns det starka argument för att återinföra eller bibehålla söndagsstängt för de större butikskedjorna. Detta handlar inte bara om tradition, utan om att värna om anställdas välmående, stärka lokalsamhället och främja ett mer hållbart konsumtionsmönster.
Människans rätt till vila och återhämtning
Ett av de främsta argumenten för söndagsstängt är att det ger butiksanställda en garanterad dag för vila och återhämtning. I en tid då arbetslivet blir allt mer flexibelt och gränserna mellan arbete och fritid suddas ut, är en kollektiv fridag viktig för att motverka stress och utbrändhet. För många innebär arbete på söndagar att det blir svårt att delta i sociala aktiviteter, tillbringa kvalitetstid med familjen eller utöva fritidsintressen. En gemensam ledig dag kan bidra till bättre balans i livet och därmed en hälsosammare befolkning. Det handlar om att erkänna att människor inte är maskiner som kan arbeta dygnet runt, utan att de behöver tid för att ladda batterierna.
Stärker småföretag och lokala centrum
Stora affärer med långa öppettider, inklusive söndagar, drar till sig en stor del av konsumenterna. Detta skapar en ojämlik konkurrenssituation där mindre, lokala butiker har svårt att hävda sig. När de stora kedjorna håller öppet på söndagar, tenderar konsumtionen att kanaliseras dit, vilket kan leda till att små butiker tvingas minska sina öppettider, dra ner på personal eller i värsta fall lägga ner helt. Att införa söndagsstängt för stora affärer skulle ge de mindre, lokala handlarna en välbehövlig möjlighet att blomstra. Detta skulle i sin tur bidra till mer levande stadskärnor och ett rikare lokalt näringsliv, vilket gynnar hela samhället med fler arbetstillfällen och en större mångfald av butiker.
Främjar ett mer medvetet konsumtionsmönster
Tillgänglighet dygnet runt uppmuntrar ofta till impulsiva köp och en mer ohållbar konsumtion. Genom att begränsa öppettiderna på söndagar skapas en naturlig paus i konsumtionshetsen. Detta kan leda till att människor planerar sina inköp mer medvetet under veckan, vilket i sin tur kan minska matsvinn och onödiga köp. Ett söndagsstängt skulle inte innebära att konsumtionen minskar totalt sett, utan snarare att den fördelas jämnare över veckan och kanske blir mer genomtänkt. Det handlar om att prioritera kvalitet före kvantitet och att skapa utrymme för andra värden än enbart shopping.
En gemensam dag för samhället
Historiskt sett har söndagen varit en dag för vila, gemenskap och reflektion. Även om de religiösa skälen inte längre är lika framträdande för alla, finns det ett socialt värde i att ha en gemensam fridag. Det möjliggör spontana möten, besök hos vänner och familj, och deltagande i fritidsaktiviteter som idrott och kultur. När alla kan vara lediga samtidigt skapas en starkare känsla av gemenskap och tillhörighet. Att offra denna kollektiva fridag för att möjliggöra ständig shopping riskerar att utarma det sociala kittet i samhället.
Sammanfattningsvis är söndagsstängt för stora affärer inte enbart en rest från det förflutna, utan en framåtblickande åtgärd som kan stärka arbetstagarnas välmående, stödja lokala entreprenörer och bidra till ett mer hållbart samhälle. Det är en möjlighet att omvärdera vad vi som samhälle prioriterar och att erkänna värdet av vila, gemenskap och lokalt liv.
Om vi tittar på några olika länder, har de öppet på söndagar?
Sverige Ja inga begränsningar
Tyskland Nej Nästan alla affärer stängda enligt lag
Frankrike Delvis Kräver tillstånd
UK Ja, begränsat Max 6 timmar för stora butiker
USA Ja Nästan alltid öppet
Schweiz Nej (undantag) Stängt, förutom vissa platser
Italien Ja, ökar Blir allt vanligare med söndagsöppet
Om vi tittar på vårt närmaste grannland Norge så ser det ut så här.
🔒 Huvudregel:
Vanliga affärer får inte ha öppet på söndagar, enligt norsk lag.
Gäller i princip alla helgdagar, inklusive söndagar.
✅ Undantag – när får affärer ha öppet?
Små butiker (under 100 kvm)
– T.ex. mindre kiosker, närbutiker, bensinstationer.
– De får ha öppet på söndagar.
Butiker på turistorter
– I definierade turistområden (t.ex. delar av Oslo, Bergen, fjällområden) får affärer ha öppet året runt, även på söndagar.
Matbutiker på bensinstationer
– Bensinstationer med butik (ofta upp till 150 kvm) får ha öppet.
Särskilda tillfällen
– Söndagsöppet tillåts ibland före jul eller vid speciella evenemang, men kräver tillstånd.
🎯 Exempel från verkligheten
Butik ja/Nej Varför?
Rema 1000 (stor matbutik) ❌ Nej För stor
Bensinstation med butik ✅ Ja Får ha öppet
7-Eleven, Narvesen (kiosk) ✅ Ja Butiker under 100 kvm
Coop Extra i fjällen ✅ Ja, om turistområde Kräver godkänd zon
Gallerior/köpcentrum ❌ Nej Generellt stängda
Om vi sammanfattar det hela lite
Fördelar & Nackdelar.
🧍‍♂️1. Arbetstagares rätt till vila
Söndagsstängt garanterar att butikspersonal får en gemensam vilodag.
Minskad risk för övertid, obekväma arbetstider och stress.
Stärker balansen mellan arbete och fritid, särskilt för deltids- och lågavlönade.
👨‍👩‍👧‍👦2. Mer tid för familj och fritid
Söndagen blir en dag då hela samhället “stannar upp”.
Skapar utrymme för familjeliv, vila, föreningsliv och socialt umgänge.
Viktigt i samhällen som värdesätter livskvalitet över ständig konsumtion.
⛪ 3. Respekt för tradition och kultur
I många länder (t.ex. Tyskland, Norge, Schweiz) ses söndagen som vilodag eller helgdag – ofta med kristna rötter.
Att hålla stängt speglar nationell identitet och kulturella normer.
🛒 4. Mindre press att konsumera
Genom att begränsa öppettiderna minskas kommersiell stress.
Konsumenter kan planera sina inköp bättre, och ”shopping som helgnöje” får mindre plats.
Främjar hållbar konsumtion.
🧾 5. Lika villkor för små aktörer
Söndagsstängt skapar rättvis konkurrens mellan stora kedjor och småhandlare.
Små butiker eller enmansföretag har inte samma resurser att hålla öppet alla dagar.
🌱 6. Miljöargument
Färre öppna affärer = mindre transporter, energiåtgång och utsläpp.
Minskad biltrafik och logistik kan ge klimatfördelar, särskilt i tätorter.
🤔 Vanliga motargument
(För att balansera bilden)
Mindre tillgänglighet för kunder som jobbar vardagar.
Förlorade intäkter för butik och stat (moms/skatt).
Vissa menar att kunder ändå vill ha frihet att handla när de vill.
E-handel är öppen dygnet runt – varför ska fysiska butiker ha restriktioner?
🧠 Personliga reflektioner
Fördel Effekten
Arbetstagare får vila Minskar stress och obekväma tider
Mer tid för familj och fritid Främjar samhällsbalans
Kulturell/religiös respekt Bevarar traditioner
Mindre konsumtionshets Uppmuntrar planering och reflektion
Rättvisa konkurrensvillkor Gynnar småföretag
Miljöfördelar Mindre trafik och utsläpp
Bör affärer vara stängda på söndagar? Ja, för människans & klimatet skull
I en tid där samhället snurrar allt snabbare och konsumtionen aldrig sover, måste vi ställa oss en viktig fråga: Måste vi verkligen kunna handla varje dag, alla tider? Svaret är nej – och därför bör affärer vara stängda på söndagar.
🧍‍♀️1. Människor – inte maskiner
Butikspersonal har rätt till vila. Söndagen är inte bara en dag i veckan – det är en nödvändig paus från vardagens tempo. Om butiker tvingas ha öppet alla dagar, blir det svårt för anställda att planera sitt privatliv, träffa sina barn eller återhämta sig. Alla människor förtjänar minst en gemensam ledig dag.
👨‍👩‍👧2. Ett andrum för samhället
När affärer är stängda på söndagar uppstår något ovanligt: tystnad, lugn och gemenskap. Familjer hinner äta frukost tillsammans. Föreningslivet blommar. Samhället får en chans att andas. Det handlar inte om att gå bakåt – det handlar om att prioritera mänsklig närvaro framför ständig tillgänglighet.
🛍️3. Vi behöver inte shoppa sju dagar i veckan
Låt oss vara ärliga: det är inte en mänsklig rättighet att köpa mjölk eller nya skor exakt när det passar oss. Vi har sex dagar i veckan för våra ärenden. Att hålla butiker stängda en dag är knappast ett stort uppoffrande – det är snarare en påminnelse om att konsumtion inte är livets mittpunkt.
⚖️4. Rättvisa för småföretag
Stora kedjor klarar sju dagar i veckan – det gör inte små lokala butiker. Söndagsstängt skapar lika villkor, och stärker små näringsidkare som inte har råd med extra personal eller långa öppettider.
💬 Avslutning: Välj vila framför vinst
Att hålla affärer stängda på söndagar är inte ett steg bakåt – det är ett val för människan, gemenskapen och balansen i livet. Låt oss behålla (eller införa) söndagen som en dag utan kommersiell stress. I ett samhälle som aldrig stänger, är söndagsstängt en motståndshandling för välbefinnande.

28 februari ·

Dagens snabba.

Volodymyr Oleksandrovitj Zelenskyj.

Du är en hjälte.

Du stod upp mot mot en mobbare som försökte sko sig själv på ditt folks olycka.