Estoniakatastrofen har förbryllat mig i tre decennier. Hanteringen av frågan har präglats av beslut och omsvängningar som skapat ett djupt misstroende mot de officiella förklaringarna. Särskilt anmärkningsvärt var hur man först slog fast att Estonia skulle bärgas, för att senare dra tillbaka detta beslut under förhållanden som framstod som både otydliga och motsägelsefulla.
Så vad hände egentligen?
🕯️ Bakgrund – resan och vädret
- Färjan MS Estonia avgick från Tallinn, Estland, på kvällen den 27 september 1994 med destination Stockholm, Sverige.
- Ombord fanns 989 personer – både passagerare och besättning.
- Vädret var hårda höstförhållanden i Östersjön med stark vind och stora vågor (upp till ca 4–6 m).
🕛 Vid midnatt – problemen börjar
- Strax efter midnatt till den 28 september 1994 hördes höga, metalliska smällar ombord, troligen från framdelen av fartyget.
🕐 01:20 – Nödsignal och vattenintrång
- En intern larmning gick ut på fartyget och kort därefter gjordes ett Mayday-utrop (nödsignal) som mottogs av andra fartyg i närheten.
- Under dessa minuter hade vatten börjat strömma in på bildäcket, vilket i sin tur gjorde att fartyget började luta kraftigt åt ena sidan.
🕜 01:50 – Fartyget sjunker
- MS Estonia försvann från radar och sjönk helt under ytan ungefär vid 01:50 natten till den 28 september.
⚓ Vad skedde ombord
- När vatten trängde in genom framdelen stördes fartygets stabilitet och det började luta kraftigt, vilket gör det svårt för många passagerare att nå livbåtarna.
- Vattnet på bildäcket spreds snabbt eftersom dörrar och luckor inte hindrade flödet, vilket gjorde att fartyget tappade flytkraft snabbt.
- Strömavbrott inträffade, vilket störde kommunikationen och gjorde att positionen inte skickades korrekt eller i god tid till räddningstjänst.
🚁 Räddningsinsatsen
- Flera fartyg och helikoptrar svarade på nödsignalerna, men mörkret, vädret och den plötsliga lutningen gjorde räddningsarbetet mycket svårt.
- Sammanlagt 137 personer överlevde och räddades; många dog senare av exponering för det kalla vattnet.
📊 Officiella siffror
- 989 personer ombord
- 137 överlevde
- 852 omkom, främst genom drunkning eller hypotermi i det kalla vattnet.
📍 Var olyckan skedde
- Fartyget sjönk i internationellt vatten i norra Östersjön, cirka 22 nautiska mil (ca 41 km) från finska ön Utö.
🧠 Sammanfattning av vad som hände
- MS Estonia lämnade Tallinn på kvällen den 27 september 1994.
- Oväder gjorde vägen svår genom Östersjön.
- Runt 01:20 började vatten tränga in, och fartyget tog snabbt in vatten.
- Fartyget sjönk helt kring 01:50 samma natt.
- Räddningsinsatsen nådde många överlevande, men de flesta omkom i det iskalla vattnet.
Estonia förliste efter en kollision. Det är slutsatsen i en närmare 200 sidor lång vetenskaplig utredning från Baltic Marine Technical Investigation Group (BMTIG).
– Hur mycket berg det än är i området så räcker inte energin för att åstadkomma skadorna vid hålen, säger huvudförfattaren Johan Ridderstolpe.
En grupp experter inom Baltic Marine Technical Investigation Group (BMTIG) har publicerat en nästan 200 sidor lång teknisk utredning om Estonias förlisning med hjälp av modern data, undervattensfilmer och avancerade beräkningar. Utredningen pekar på följande:
varldenidag.se
⚓ 1. Skadorna i skrovet tycks vara från en kollision
✔️ De stora hålen på styrbordssidan är så omfattande att de enligt rapportens fysikaliska beräkningar inte kan förklaras enbart av bottenkontakt när fartyget redan sjunkit.
✔️ Utredarna menar att det krävs en högenergi-händelse nära ytan — vilket i praktiken skulle vara en sidokollision med ett föremål med 3 000–7 000 ton massa i fart — för att skapa den typen av skador.
varldenidag.se
⚓ 2. Nytt undervattensmaterial och analyser
✔️ ROV-filmer och fotogrammetri som blivit tillgängliga först på senare år har gjort det möjligt att beräkna hur mycket energi som krävs för att deformera skrovet som det är gjort.
varldenidag.se
⚓ 3. Forskarnas slutsats
📌 “Skadorna måste ha kommit av en kollision” – står i rapporten utan att utpekade vad det skulle ha varit som kolliderat med Estonia. Uppgiften är alltså att fysiska data tyder på yttre våld snarare än endast bottenkontakt.
varldenidag.se
⚠️ Vad rapporten inte säger
🔹 Den säger inte vad det skulle kunna ha varit som kolliderat med Estonia.
🔹 Den säger inte att detta var avsiktligt, miltärt relaterat eller att någon aktör var inblandad med uppsåt.
🔹 Den anger inte att det var en explosion eller sabotage i traditionell bemärkelse — den håller sig till de fysiska skadorna och energibehovet för att skapa dem.
varldenidag.se
📌 Officiella utredningar står på andra ståndpunkter
Statliga haverikommissioner (Estland, Sverige och Finland) har på senare tid, i sina preliminära och officiella analyser, sagt att:
✔️ De stora hålen i skrovet kan härledas till kontakt med botten när Estonia sjönk och kapsejsade, inte en ytkollision.
✔️ Det finns ingen officiell bekräftelse på att någon annan farkost eller objekt träffade Estonia över vattenytan.
estonia1994.ee
+1
Detta innebär att olika grupper kommer till skillnad slutsatser beroende på metod, tolkning av data och fundamentala antaganden i analysen.
📌 Kort om vad som fortfarande är oklart
🔸 Huruvida skadorna faktiskt rimligen kan uppstå på annat sätt än bottenkontakt
🔸 Vad eventuellt föremål eller händelse i så fall skulle ha varit
🔸 Fullständig konsensus mellan officiella myndighetsutredningar och oberoende forskare finns inte — men diskussionen är aktiv och pågår i vetenskapliga och tekniska kretsar.
Är det en konspiration?
Blev Estonia sänkt för att hon användes för att frakta hemlig militär utrustning?
Frågorna kommer nog aldrig besvaras & konspirationsteorierna kommer sluta.
Tankar för dagen 
Lämna en kommentar