När jag läser nyhetstidningar eller tittar på nyhetssändningar slås jag ofta av samma känsla: nästan allt som rapporteras är negativt. Krig, konflikter, kriminalitet, ekonomisk oro och klimatkatastrofer dominerar flödet. Det är självklart att dessa händelser är viktiga att rapportera om, men frågan är vad som händer när de nästan helt får ta över vår bild av världen?

Nyheter formar inte bara vår kunskap om vad som sker, utan också vår uppfattning om hur världen är. När det negativa ständigt står i centrum riskerar vi att börja tro att samhället enbart är på väg åt fel håll. Det kan skapa oro, uppgivenhet och en känsla av maktlöshet – även hos människor som i sin vardag lever i relativt trygga och fungerande miljöer.

Forskning visar att människan är särskilt mottaglig för hot och faror. Det är därför inte konstigt att negativa nyheter får större genomslag. Men just därför krävs också medvetenhet och balans. För världen består inte bara av problem, utan också av lösningar, framsteg, solidaritet och medmänsklighet. Dessa berättelser finns – men de ges sällan samma utrymme.

Jag menar att nyhetsmedier, och i synnerhet våra statliga nyhetssändningar, har ett särskilt ansvar här. Med ett uppdrag att tjäna allmänheten bör de inte enbart spegla det som går fel, utan också det som går rätt. Att rapportera goda nyheter handlar inte om att försköna verkligheten, utan om att ge en mer rättvis och komplett bild av den.

Om vi vill ha ett samhälle präglat av engagemang, framtidstro och ansvarstagande behöver vi också berättelser som visar att förändring är möjlig. Därför är det dags att ge de goda nyheterna den plats de förtjänar.