8 februari ·

Under perioden december 2024 till och med 8 februari 2025 har Sverige upplevt en betydande ökning av sprängdåd, särskilt i Stockholmsområdet. Enligt preliminär statistik från Nationella bombskyddet (NBS) inträffade 20 explosioner i december 2024 och 11 under de första två veckorna av januari 2025. Totalt har 27 sprängningar rapporterats fram till den 27 januari 2025, vilket är ett nytt månadsrekord. Polisen har också säkrat ett stort antal farliga föremål under denna period, med 35 beslag i december och 25 under de första två veckorna av januari. De explosiva anordningarna placeras ofta utanför flerfamiljshus, men det blir allt vanligare att de placeras inne i trapphus eller vid lägenhetsdörrar. De vanligaste typerna av sprängmedel är handgranater, ofta från Balkan, och pyroteknik.

Denna utveckling indikerar en hög konfliktnivå inom kriminella miljöer, och polisen noterar att sprängningar allt oftare används som metod för utpressning mot företagare. Detta innebär att även oskyldiga personer och företag drabbas av det ökade våldet.

Trots att antalet skjutningar har minskat i Sverige under de senaste två åren, har sprängdåden inte följt samma trend. Under 2024 rapporterades 129 sprängdåd, och om den nuvarande utvecklingen fortsätter, finns det en oro för att 2025 kan bli ett rekordår för antalet sprängningar.

Polisen fortsätter att intensifiera sina insatser för att motverka denna utveckling och har gjort flera gripanden i samband med sprängdåd. Trots detta kvarstår utmaningarna, och myndigheterna arbetar för att hantera den ökade användningen av sprängmedel inom kriminella kretsar.

Hur påverkar allt detta vårt samhälle?

1. Ökad otrygghet i samhället

Många svenskar känner sig mer otrygga, särskilt i områden där sprängningar har skett nära bostäder och företag.

Trapphus och entréer till flerfamiljshus har blivit mål, vilket gör att även oskyldiga människor drabbas.

Barnfamiljer och äldre upplever särskild oro, och vissa överväger att flytta från utsatta områden.

2. Ekonomiska konsekvenser

Ökade kostnader för skattebetalarna: Polis, räddningstjänst och kommuner tvingas lägga mer resurser på att utreda och sanera efter sprängdåd.

Drabbade företag och bostadsbolag: Skador på fastigheter leder till höjda försäkringspremier och stora kostnader för reparationer.

Minskat investeringsklimat: Företag kan dra sig för att etablera sig i områden där kriminaliteten är hög, vilket kan förvärra segregationen.

3. Förändrad kriminalitet

Sprängningar används allt oftare som en metod för utpressning och skrämseltaktik av kriminella nätverk.

Kriminella grupper visar att de är villiga att använda våldsamma metoder, vilket kan förvärra gängkonflikter och leda till fler våldsbrott.

4. Påverkan på rättsväsendet och politiken

Polisen får högre belastning, vilket kan leda till att andra brott får mindre resurser.

Politiska beslut om hårdare straff och nya lagar kan komma snabbare, t.ex. skärpta straff för innehav av sprängmedel.

Ökat fokus på trygghetsfrågor i den politiska debatten, vilket kan påverka kommande val och lagstiftning.

5. Sociala konsekvenser

Ökad polarisering i samhället: Vissa grupper kan känna sig mer stigmatiserade om kopplingar görs mellan kriminalitet och specifika områden eller bakgrunder.

Mer resurser till trygghetsskapande åtgärder, som kamerabevakning, säkerhetsdörrar och väktare i utsatta områden.

Försämrad livskvalitet: Att leva i en miljö med återkommande explosioner skapar psykisk stress och rädsla för framtiden.

Sammanfattning

Sverige står inför stora utmaningar på grund av det ökande antalet sprängningar. Effekterna märks både i vardagen och på samhällsnivå, med ökad otrygghet, ekonomiska förluster och en förändrad politisk debatt.

Hur ska vi i samhället agera för att vi ska öka tryggheten för våra invånare?

Kommer turismen minska och ge mindre intäkter till samhället?

Enligt mig behövs det en partiöverskridande långsiktig strategi som inte rivs upp efter varje nytt maktskifte.

Vi behöver satsa från grunden på skola, friluftsgårdar, ge unga sommarjobb och få dom känna att de är en del av ett samhälle som satsar på dom och som inser att de är en viktig del av samhället.

Det kommer ta tid & vi kanske inte ser något resultat förrän om 10år. Men vi måste börja i grunden samtidigt som vi arbetar med direkta åtgärder som ger resultat här och nu.