23 juli
·
Falska AI-videor – ett hot mot sanningen i samhället.
I takt med att artificiell intelligens utvecklas blir det allt enklare att skapa falska videor som ser helt verkliga ut. Dessa så kallade ”deepfakes” gör det möjligt att manipulera bilder och ljud på ett sätt som lurar våra sinnen. Det kan till exempel handla om en video där en känd politiker verkar säga något kontroversiellt – trots att personen i själva verket aldrig sagt det. Detta skapar stora problem för hur vi förstår och litar på information i dagens samhälle.
En av de största farorna med falska AI-videor är att de kan sprida desinformation i stor skala. I sociala medier kan en sådan video snabbt delas vidare och nå miljontals människor innan den hinner faktagranskas. Det kan påverka val, skapa panik, eller skada enskilda människors rykte. När gränsen mellan verklighet och manipulation suddas ut, förlorar vi något grundläggande: vår gemensamma uppfattning om vad som är sant.
Dessutom riskerar falska videor att urholka tilliten till äkta bevis. Om någon verkligen begår ett brott och det fångas på film, kan personen hävda att det bara är en AI-manipulation. På så vis kan tekniken även missbrukas för att undvika ansvar. Vi hamnar i en situation där det inte längre räcker att ”se det med egna ögon” för att tro på något.
För att möta dessa utmaningar krävs nya lösningar – både tekniska och juridiska. Vi måste lära oss att kritiskt granska digitalt innehåll och utveckla verktyg som kan avslöja manipulationer. Samtidigt behöver lagar och regler anpassas för att skydda samhället mot skadorna som AI-manipulerat material kan orsaka.
I en tid där det blir allt svårare att skilja på verklighet och illusion är kampen för sanningen viktigare än någonsin.
HUR? Hur ska vi egentligen lösa problemet med falska AI-videos?
Diskussionerna & förslagen är inte lätta att sammanfatta. Men det ser ut ungefär så här.
- Tekniska lösningar
Verktyg för att avslöja manipulation: Forskare och företag utvecklar AI-verktyg som kan känna igen om en video har blivit redigerad eller skapad med AI. Dessa verktyg analyserar exempelvis ansiktsrörelser, ljusreflektioner och ljud för att hitta tecken på att något inte stämmer.
Digitala vattenstämplar: Genom att lägga in osynliga märken i originalvideor (t.ex. metadata eller digitala signaturer) kan man visa att en video är äkta och inte har ändrats.
Autentiseringssystem: Framtidens kameror och mobiltelefoner kan få inbyggda funktioner som registrerar när och hur en video spelats in – som ett slags ”digitalt fingeravtryck”. - Utbildning och mediekunskap
Kritisk tänkande i skolan: Genom att lära barn och unga att ifrågasätta vad de ser på nätet, och förstå hur AI och digital manipulation fungerar, blir de bättre rustade att upptäcka falsk information.
Fakta- och källkritik för alla: Även vuxna behöver utbildning i hur man granskar källor, kontrollerar äkthet och förstår AI-teknikens möjligheter och risker. - Lagar och regler
Tydlig märkning av AI-innehåll: Det kan bli lag på att videor som skapats eller manipulerats med AI måste märkas tydligt – till exempel med en text som säger att innehållet inte är verkligt.
Ansvar för spridning: Plattformar som YouTube, TikTok och Facebook kan få större ansvar att stoppa eller flagga falska videor som sprids snabbt.
Förbud mot skadlig användning: Det kan införas lagar som förbjuder att använda AI-videor för att luras, hota eller förstöra någons rykte. - Samarbete mellan länder och aktörer
Eftersom AI-videor kan spridas över hela världen på sekunder krävs internationellt samarbete. Länder, tech-företag och forskare behöver jobba tillsammans för att skapa globala standarder och riktlinjer.
Jag håller inte riktigt med. Det kommer alltid finnas människor som inte har tid, ork eller intresse att faktakolla allt de läser eller ser online.
Jag tror mer på att vi ska hålla de som låter folk posta falska A-I videos, bilder & texter ansvariga
Ungefär så här. - Böter och ekonomiska sanktioner
Stater kan införa lagar som kräver att plattformar aktivt arbetar mot falskt AI-innehåll, och om de inte följer reglerna kan de:
få höga böter för varje allvarlig överträdelse,
bli skyldiga att betala skadestånd om personer eller samhällen skadas av innehållet.
Exempel: Om en deepfake-video på en politiker orsakar stora konsekvenser under ett val, och plattformen inte försökt stoppa det, kan de hållas ekonomiskt ansvariga. - Begränsningar eller avstängning
Myndigheter kan ge plattformar:
tidsbegränsade blockeringar, särskilt i det land där lagen brutits,
förbud att lansera nya tjänster tills de visar att de kan hantera problemet. - Reglerad tillsyn
Införande av ett statligt eller oberoende tillsynsorgan som:
övervakar hur väl plattformarna bekämpar falskt innehåll,
genomför regelbundna kontroller och kräver öppen rapportering.
Plattformar som inte följer dessa krav kan få varningar eller förlora tillstånd att verka i vissa länder. - Krav på transparens och märkning
Plattformar kan tvingas att:
automatiskt märka AI-genererat innehåll,
ha tydliga varningssystem för användare,
snabbt ta bort innehåll som flaggats som falskt eller skadligt.
Misslyckas de med detta, kan de bli föremål för rättsliga åtgärder. - Delat ansvar med användarna
Lagar kan kräva att plattformar:
registrerar vem som skapat en video,
lagrar bevis om någon skapat eller spridit farligt deepfake-material,
så att både skapare och plattform kan hållas ansvariga i domstol.
Framför allt tror jag att ALLA AI-bilder, videos & texter måste märkas tydligt där det framgår att det hela är publicerat med AI.
HUR skulle man kunna göra detta?
1:Digital vattenstämpel
AI-system kan automatiskt lägga in en osynlig digital märkning (även kallad ”watermark”) i allt de skapar. Det kan vara:
en kod inbäddad i bildens eller videons data,
mönster i ljud eller pixelstruktur som inte märks av människor men kan upptäckas av särskilda verktyg.
Exempel: OpenAI, Google och andra AI-företag arbetar redan med sådana vattenstämplar för att kunna spåra vilket innehåll som är AI-genererat.
2: Tydlig synlig märkning
Plattformar som till exempel YouTube, Instagram och TikTok kan införa krav på att AI-skapare måste märka sitt innehåll – med en tydlig text som:
⚠️ ”Detta innehåll är skapat med hjälp av artificiell intelligens.”
Detta kan gälla både bilder, texter och videor. - Metadata – info ”bakom” innehållet
När AI skapar något kan det automatiskt lägga till metadata – alltså information i filen som berättar t.ex.:
vilket AI-verktyg som användes,
när och var innehållet skapades,
om det är redigerat eller äkta.
Plattformar och myndigheter kan kräva att denna metadata bevaras och visas.
4: AI som känner igen AI
Det går också att bygga AI-verktyg som själva kan upptäcka AI-genererat innehåll – även om det inte är märkt. Dessa verktyg tränas på att hitta subtila skillnader i stil, språk eller bildkvalitet som människor inte ser. - Internationella regler och standarder
För att märkningssystemen ska fungera globalt behövs:
lagar som kräver märkning i alla länder,
samarbete mellan AI-företag som går med på gemensamma regler,
organisationer som granskar och följer upp att reglerna följs.
Utmaningar
Vissa kan försöka ta bort märkningen för att lura folk.
Alla AI-system följer inte regler – särskilt om de är öppna eller används av kriminella.
Det kräver samarbete mellan teknik, lagstiftning och utbildning.
Jag tror jag att AI-producerat material är ett av dom största hoten mot demokratin över hela världen.
Valresultat kommer garanterat påverkas av falska A-I videos inom snar framtid.
Tankar för dagen 
Lämna en kommentar